Hjärtat känns så ovanligt varmt i bröstkorgen denna kalla vinterdag. 15 minusgrader som kryper in i fingrar som trevar efter knäppta knappar för att utforska och lära känna ny hud. Den är inte här ännu men jag längtar, letar i sömnen efter fylld plats bredvid mig i min tomma lilla säng. Snart fylls min lägenhet av ännu en ryggrad, ännu en skara tio fingrar och tio tår, fantastiska läppar och hud som känns som sammet mot fingertopparna. Jag vet det för att jag har känt den precis så nära som är nödvändigt för att mätta en alltid så hungrande flicka. Jag vet det för att jag inte kunde hålla mina fingrar ifrån din rygg när du sov.