tiden stod stilla i dina händer

18:08

Jag föll för dig. Jag. Föll. För. Dig. Och nu, några timmar efter vårt avsked, så sitter jag här och försöker andas. Försöker finna inspiration till att hitta andra fina saker. Jag har väntat. Så länge. Och jag ville vänta längre. Men jag bestämmer mig. Istället för att stanna upp och tänka på det så svingar jag mig fram och tillbaka, så fort det bara går, mellan tankar och känslor och tomhet, allt för att jag ska hinna gå igenom känslorna så fort som möjligt. På en millisekund har jag gått igenom det, insett vad som gick fel och sedan gått vidare. Om det var så enkelt. Sving hit, gråter, sving dit, skrattar. Sving tillbaka och jag stannar upp ändå. Tittar livlöst ut genom fönstret. Dog jag nu? Solen skiner. Borde gå ut. Njuta lite. Hur man nu gör det med regn i huvudet. Likgiltigt stirrande och stormande inre väsen. Jag är inte bara osäker på vad vi gjorde, utan också lycklig och arg. Allt på samma gång. Försöker tvinga mig själv att se vår död i vitögat. Tidigare fungerade sådant. Tidigare var jag någon annan. Jag var någon annan innan dig. Men jag tvingar mig trots det, att titta in i avskedets vitöga. Låter bli att tänka på vad som hade kunnat bli. Låter bli att tänka på dina imaginära händer på min hud, för det sänder allt för stor låtsad lycka genom mig. Låter bli att tänka på en imaginär hand runt min strupe som försiktigt trycker. Hårt men försiktigt. Hur jag sakta, sakta kvävs. Men jag skall inte stanna upp. Jag springer och inser att allt och inget följer efter mig. Bara mig själv och min skugga. Men att känna avskedet runt min hals, hårt och försiktigt, det får mig alltid att stanna upp. Ändå. Det får mig att tänka på dina händer. Ändå. Och trots att jag bara hade börjat lära känna oss så känns det. För jag ville utforska din värld. Jag ville att du skulle utforska min värld. För att jag tror att du skulle förstå.

Men nu, några timmar senare. Andas. Låter bli att tänka på en annan framtid. Ingen vet. Det har jag sett till. Men dina ord finns överallt på www. Det har jag sett till. Ingen vet. Men jag vet, nu, några timmar senare. För nu är det slut.

Nu är det bara slut.

You Might Also Like

1 fotsteg

Popular Posts

Like us on Facebook

Flickr Images