- 18:46
- 0 Comments
jag Àr sÄ jÀvla dum i allt det hÀr. hur fan kan jag önska efter nÄgot jag aldrig tror kommer hÀnda, eller som jag inte ens vet om jag vill ha. men jag vill ha honom och jag kan inte stoppa mig sjÀlv, för första gÄngen pÄ sÄ jÀvla lÀnge vill jag pÄ riktigt ha nÄgon och jag vet inte om jag kan fÄ det jag vill ha den hÀr gÄngen. jag vet verkligen inte. Àr sÄ trött pÄ att alltid önska mig mer Àn alla andra, Àr sÄ trött pÄ att alltid kÀnna mer Àn vad jag borde, att kÀnna allt allt allt alldeles för starkt.
kÀrlek Àr för helvete en jÀvla mentalsjukdom.
det var lÀttare att hata. lÀttare att vara tom. synd bara att det blev sÄ jÀvla trÄkigt i lÀngden.
kÀrlek Àr för helvete en jÀvla mentalsjukdom.
det var lÀttare att hata. lÀttare att vara tom. synd bara att det blev sÄ jÀvla trÄkigt i lÀngden.
- 20:28
- 0 Comments
och förr nÀr jag led av sömnbrist var det pÄ grund av att nÀtterna var det enda som gav mig nÄgot vÀrt att leva. nu Àr det mer sÄ att jag försöker förlÀnga dagen, vill inte att de ljusa timmarna ska ta slut fastÀn det blivit mörk utomhus. inombords lyser solen starkare Àn aldrig förr och mÀnniskor runtomkring mig jÀmför mig med eld. nÀr jag och en vÀn pratade om sÄdant en tar efter av andra mÀnniskar, som nÄgons "wow", nÄgon annans svordomar, sÄsom "kukÄsna", sÄdant som mest kommer fram under spel som mario kart eller gamla hederliga baramario. dÄ sa vÀnnen att en tar efter min energi. jag Àr ganska sÀker pÄ att det Àr en bra sak. energi Àr en fÀrskvara, precis som soltimmar. idag lyste solen Àven utomhus.
Àr osÀker över sÄ mycket. mest honom. jag gick till skolan nÄgra minuter idag, mest för att jag vÀntade pÄ min skjuts bort till 7/eleven. vilken jÀvla stad har ett 7/eleven stÄendes mitt i skogen förresten? men jag sÄg dig dÄ. rÄkade möta dig pÄ vÀgen till rökrutan, vinkade lite försiktigt, kÀnde mig sÄ jÀvla ful och fel med halsduk och mössa och hÄret nedstoppat som om jag höll pÄ att förfrysa fastÀn solen lyste. skyllde pÄ en förkylning som precis hade börjat gÄ över. ljög ju inte, men nÄja. du vinkade inte tillbaka, ville inte krama mig i rÀdsla för att bli smittad. men sÄ skrev du till mig och frÄgade hur jag mÄr och jag sa att, "jo men jag mÄr lite bÀttre, vill du med mig och resten av internatet och Àta tacos pÄ liljan imorgon? det kostar bara 50 kronor" och du sa "ja, det vore jÀttekul". och jag bara tror att du ska ignorera hela tiden, kÀnns som om jag kÀmpar för nÄgot som kanske inte finns dÀr. fast jag vet att det gör det, du sÀger sÄ fina saker, att du trÀffat nÄgon alldeles fantastisk, att det Àr jag som Àr den fantastiska. och jag har börjat tro pÄ det sjÀlv, ju. redan innan jag började se pÄ dig med de dÀr ögonen, innan du började prata med mig över huvud taget, innan du sa till mig att det var nÄgot med mig som gjorde att du kan vara dig sjÀlv. helt och hÄllet dig sjÀlv. jag fattar inte ens varför jag Àr osÀker, vill bara inte vara den som tycker mest om för en gÄngs jÀvla skull. det Àr alltid jag som tycker mest om. men jag vill vill vill sÄ gÀrna tycka sÄ jÀvla mycket om dig. sÄ jÀvla mycket. och det gör jag ocksÄ. riktigt jÀvla mycket.
nÄja. godnatt.
nÄgot annat förresten: blir sÄ jÀvla frustrerad pÄ personen som Àr fodervÀrd till mina katter. saknar dem sÄ hjÀrtat hÄller pÄ att gÄ sönder men sÄ vÀgrar hon svara pÄ mina meddelanden. vill trÀffa dem!!!!!!
Àr osÀker över sÄ mycket. mest honom. jag gick till skolan nÄgra minuter idag, mest för att jag vÀntade pÄ min skjuts bort till 7/eleven. vilken jÀvla stad har ett 7/eleven stÄendes mitt i skogen förresten? men jag sÄg dig dÄ. rÄkade möta dig pÄ vÀgen till rökrutan, vinkade lite försiktigt, kÀnde mig sÄ jÀvla ful och fel med halsduk och mössa och hÄret nedstoppat som om jag höll pÄ att förfrysa fastÀn solen lyste. skyllde pÄ en förkylning som precis hade börjat gÄ över. ljög ju inte, men nÄja. du vinkade inte tillbaka, ville inte krama mig i rÀdsla för att bli smittad. men sÄ skrev du till mig och frÄgade hur jag mÄr och jag sa att, "jo men jag mÄr lite bÀttre, vill du med mig och resten av internatet och Àta tacos pÄ liljan imorgon? det kostar bara 50 kronor" och du sa "ja, det vore jÀttekul". och jag bara tror att du ska ignorera hela tiden, kÀnns som om jag kÀmpar för nÄgot som kanske inte finns dÀr. fast jag vet att det gör det, du sÀger sÄ fina saker, att du trÀffat nÄgon alldeles fantastisk, att det Àr jag som Àr den fantastiska. och jag har börjat tro pÄ det sjÀlv, ju. redan innan jag började se pÄ dig med de dÀr ögonen, innan du började prata med mig över huvud taget, innan du sa till mig att det var nÄgot med mig som gjorde att du kan vara dig sjÀlv. helt och hÄllet dig sjÀlv. jag fattar inte ens varför jag Àr osÀker, vill bara inte vara den som tycker mest om för en gÄngs jÀvla skull. det Àr alltid jag som tycker mest om. men jag vill vill vill sÄ gÀrna tycka sÄ jÀvla mycket om dig. sÄ jÀvla mycket. och det gör jag ocksÄ. riktigt jÀvla mycket.
nÄja. godnatt.
nÄgot annat förresten: blir sÄ jÀvla frustrerad pÄ personen som Àr fodervÀrd till mina katter. saknar dem sÄ hjÀrtat hÄller pÄ att gÄ sönder men sÄ vÀgrar hon svara pÄ mina meddelanden. vill trÀffa dem!!!!!!
- 01:25
- 0 Comments
rÄkade göra nÄgot sÄ jÀvla dumt, nÄgot sÄ fint med nÄgon sÄ fel, nÄgon som jag delar boende med. men tÀnker inte lÄta det ta min fokus frÄn vad jag vill och behöver just nu, vill inte att det ska bli pinsam stÀmning och vill inte förstöra för nÄgon. och kanske var det just vad jag behövde nu. vill sÀga att det inte Àr mitt fel i alla fall, men givetvis bÀr jag en del av ansvaret. sÄklart gör jag det. men vill dela med mig lite, inte bÀra pÄ alltet alldeles sjÀlv, sÄ skyller pÄ snurriga sömnmediciner och ljusslingor, uppmÀrksamhet, att skeda och en uns av lÀngtan. en lÀngtan efter nÄgon annans kramar, nÄgot jag fÄr lite för lite av. imorgon Àndras detta, hoppas jag. dÀrför fÄr inte min fokus försvinna, för den Àr trots allt redan lÄngt ifrÄn mig sjÀlv och det jag borde fokusera pÄ. stora hÀnder, snÀlla ögon, vita tÀnder, ett hÄr gömt under en hatt.
pÄ tal om annat (men samtidigt samma sak);
finner ro till sömn endast i helgens mörker, aldrig annars, aldrig vardagens stress eller snurr hit och dit. detta gör mig mer snurrig, mindre kapabel att hantera fina ord pÄ ett sÀtt som inte ger mig andnöd, hjÀrtklappning, mentala sammanbrott, och fnitter. humörsvÀngningarna Àr ett faktum. ett faktum vÀrre Àn nÄgonsin tidigare. kÀnner mig som nÀr en var liten och frÄgade chans via brev. nÄgot jag gjorde alldeles för mÄnga gÄnger, sÄ skammen Àr stor.
tycker om att se ditt namn pÄ en skÀrm och varje gÄng det lÄter *pling* blir jag varm i hjÀrtat för det kan ju vara du, och oftast Àr det faktiskt det. imorgon kommer du hem till mig. Àr vÀldigt nervös.
godnatt.
pÄ tal om annat (men samtidigt samma sak);
finner ro till sömn endast i helgens mörker, aldrig annars, aldrig vardagens stress eller snurr hit och dit. detta gör mig mer snurrig, mindre kapabel att hantera fina ord pÄ ett sÀtt som inte ger mig andnöd, hjÀrtklappning, mentala sammanbrott, och fnitter. humörsvÀngningarna Àr ett faktum. ett faktum vÀrre Àn nÄgonsin tidigare. kÀnner mig som nÀr en var liten och frÄgade chans via brev. nÄgot jag gjorde alldeles för mÄnga gÄnger, sÄ skammen Àr stor.
tycker om att se ditt namn pÄ en skÀrm och varje gÄng det lÄter *pling* blir jag varm i hjÀrtat för det kan ju vara du, och oftast Àr det faktiskt det. imorgon kommer du hem till mig. Àr vÀldigt nervös.
godnatt.
- 01:39
- 0 Comments
kÀnns som om dessa Àr hur fula som helst men orkar verkligen inte brÄka med mig sjÀlv. Àr nöjd, fulfina typ. mhm. hejdÄ.
- 01:16
- 0 Comments
och förresten sÄ gillade jag jÀttemycket hur du stod och rökte och sedan var pÄ vÀg in men sÄ kom jag ut och du mötte mig och kramade mig och undrade hur jag mÄdde och jag sa att jag var trött och hade ont i huvudet fast egentligen var jag bara trött och jÀvligt osminkad och du sa usch vad jobbigt och nÀr jag sa att jag var osminkad sa du men det Àr sÄ det ska vara ju och sÄ följde du med mig tillbaka till rökrutan en gÄng till och pratade med mig, log sÄdÀr blygt ibland, tittade pÄ mig mest nÀr jag tittade bort fast jag tyckte faktiskt att du liksom sÄg mig pÄ riktigt men vad vet jag och sÄ sa du "ska nog flytta imorgon om det blir av, du fÄr komma dit nÄgon dag" och jag mest log av lycka och sa "ja". "det vill jag gÀrna" och sÄ kramade du mig igen nÀr jag trodde att du skulle gÄ fast du gjorde inte det sen sa du faktiskt hejdÄ nÀr du faktiskt gick och sen gick jag hem.
- 22:40
- 0 Comments
hur ska jag förklara för nÄgon alls vad det Àr jag vÀntar pÄ, vad jag vill ha? jag tror inte att nÄgon förstÄr att den kÀrleken bara existerar i film, jag förstÄr det ju inte ens sjÀlv. och jag kanske har för höga förvÀntningar nÀr jag fortfarande letar, fortfarande önskar efter nÄgot alldeles lite extra. ska det vara sÄ förhelvete jÀvla svÄrt att vara nÄgons enda möjliga vÀg att ta
?
den enda vÀg som nÄgon vill ta?
men vafan, jag har lÀrt mig att hÄlla kÀften, lÀrt mig sluta önska efter sÄdana fÄnigheter. och sÄ kommer du dÀr och ba kallar mig vacker, sÀger att du tycker att jag verkar intressant, som nÄgon vÀrd att lÀra kÀnna. hur i helvete stoppar jag mig frÄn att önska och lÀngta efter nÄgot sÄdant dÄ, hur stoppar jag mig frÄn att inte börja med det dÀr dumma igen?
det var sÄ jÀvla lÀngesedan sist att jag inte ens minns om det nÄgonsin hÀnt pÄ riktigt. tror mest att det Àr enfaldiga fantasier som vanligt. sÄdant som jag blir dum av, alldeles snurrig. precis som vanligt. precis som röster i ett huvud som aldrig fÄr vara tyst. om du sÀger till mig att vara tyst sÄ kommer jag att vara det. jag lovar.
och jag ser det i tvÄ andras ögon, det dÀr nya. jag vet hur det har sönder mÀnniskor, jag vet hur lÀskigt det Àr, jag vet hur fint och mysigt och Àckligt och patetiskt och snurrigt och ledset och glatt det Àr. snÀlla, jag förstÄr. och sÄ tvingar de oss att utstÄ det alldeles ensam, nÀr kramar och pussar Àr nÄgot en behöver för att ens orka hoppas. lÄt oss inte stÄ ut med detta ensam. snÀlla, lÀmna mig inte ensam i detta. jag vill verkligen inte vara ensam.
och Àr rÀdd för att det kanske Àr ensamheten som talar, att den gör mig desperat efter nÀrhet, men samtidigt har jag intalat mig sjÀlv i flera mÄnader att det Àr precis sÄ jag vill ha det. att fÄ ha det fint och bra och ensamt, fast omringad med mina vÀnner. och det fungerade ju sÄ bra, sÄ jÀvla bra. tills du kom dÀr med ditt leende, din fula jÀvla hatt, gnistrande ögon och fina ord. och den dÀr vackra jÀvla sÄngrösten som jag vill stjÀla och lÀgga i en burk för att kunna öppna pÄ och lyssna pÄ ibland. helvete, jÀvla du och din fula hatt.
kom hit och pussas med mig.
?
den enda vÀg som nÄgon vill ta?
men vafan, jag har lÀrt mig att hÄlla kÀften, lÀrt mig sluta önska efter sÄdana fÄnigheter. och sÄ kommer du dÀr och ba kallar mig vacker, sÀger att du tycker att jag verkar intressant, som nÄgon vÀrd att lÀra kÀnna. hur i helvete stoppar jag mig frÄn att önska och lÀngta efter nÄgot sÄdant dÄ, hur stoppar jag mig frÄn att inte börja med det dÀr dumma igen?
det var sÄ jÀvla lÀngesedan sist att jag inte ens minns om det nÄgonsin hÀnt pÄ riktigt. tror mest att det Àr enfaldiga fantasier som vanligt. sÄdant som jag blir dum av, alldeles snurrig. precis som vanligt. precis som röster i ett huvud som aldrig fÄr vara tyst. om du sÀger till mig att vara tyst sÄ kommer jag att vara det. jag lovar.
och jag ser det i tvÄ andras ögon, det dÀr nya. jag vet hur det har sönder mÀnniskor, jag vet hur lÀskigt det Àr, jag vet hur fint och mysigt och Àckligt och patetiskt och snurrigt och ledset och glatt det Àr. snÀlla, jag förstÄr. och sÄ tvingar de oss att utstÄ det alldeles ensam, nÀr kramar och pussar Àr nÄgot en behöver för att ens orka hoppas. lÄt oss inte stÄ ut med detta ensam. snÀlla, lÀmna mig inte ensam i detta. jag vill verkligen inte vara ensam.
och Àr rÀdd för att det kanske Àr ensamheten som talar, att den gör mig desperat efter nÀrhet, men samtidigt har jag intalat mig sjÀlv i flera mÄnader att det Àr precis sÄ jag vill ha det. att fÄ ha det fint och bra och ensamt, fast omringad med mina vÀnner. och det fungerade ju sÄ bra, sÄ jÀvla bra. tills du kom dÀr med ditt leende, din fula jÀvla hatt, gnistrande ögon och fina ord. och den dÀr vackra jÀvla sÄngrösten som jag vill stjÀla och lÀgga i en burk för att kunna öppna pÄ och lyssna pÄ ibland. helvete, jÀvla du och din fula hatt.
kom hit och pussas med mig.
- 22:27
- 0 Comments
tÀnker pÄ dig lite för mycket ibland och undrar mest hur lÀnge du tÀnkte lÄta mig vÀnta pÄ dig. tycker att ditt namn Àr fint, och du Àr fin, och du Àr fin. liksom alltet.
lÄt mig inte vÀnta mer, snÀlla.
lÄt mig inte vÀnta mer, snÀlla.
- 21:42
- 0 Comments
undrar hur en kan sakna nÄgon en aldrig riktigt hÄllit om, aldrig riktigt kysst, aldrig ens haft lÀpparna nÀrmre Àn en delad cigarett. men doften av dig frÄn en snabb enarmad lunchkram sÄdÀr alldeles nonchalant och tittajagbryrjumigintefastÀnjagbryrmigjÀttemycket och tittahurjagkanpratamedallandraochtittapÄalltannatÀndigmenhelamittkroppsprÄksÀgerkomhitkomhit. frÄn ditt eller mitt hÄll mest Àr osÀkert, men definitivt frÄn bÄdas. visst Àr det roligt att spela spel nÀr en till slut blir sÄ envis att en mÄste behÄlla sin lilla onödiga lilla vÀrdighet att det faktiskt slutar i nonchalans? nÀr den andre inte vet hur den ska fÄnga den andre utan att vara för pÄ, sÄ den andre helt enkelt slutar försöka?
mycket. mycket. men vÀldigt trÄkigt att det tvingas bli sÄ. vÀntar mest pÄ att det kanske ska bli nÄgot fint av det hÀr ÀndÄ, fastÀn tÄlamod aldrig varit min starka sida och trots att osÀkerheten tar över. jag vill ju vÀnta, vill ju tro, vill ju hoppas att det Àr jagjagjag som du vill hahaha. hah. visst.
nÀ. fan. godnatt istÀllet.
mycket. mycket. men vÀldigt trÄkigt att det tvingas bli sÄ. vÀntar mest pÄ att det kanske ska bli nÄgot fint av det hÀr ÀndÄ, fastÀn tÄlamod aldrig varit min starka sida och trots att osÀkerheten tar över. jag vill ju vÀnta, vill ju tro, vill ju hoppas att det Àr jagjagjag som du vill hahaha. hah. visst.
nÀ. fan. godnatt istÀllet.
- 00:24
- 0 Comments
och jag vet inte varför, men jag fastnar inte i mÀnniskor, och mÀnniskor försvinner frÄn mig, fastnar inte i mig heller. mitt jag Àr kanske inte fint nog, eller bra nog, eller alldeles för tÀmjt nog, för att nÄgon annans jag ska vilja ha mitt. jag saknar det. jag saknar mer Àn mys och mer Àn kramar, Àven fast det för nÄgra veckor sedan var mer Àn nog
- 12:37
- 0 Comments
Àr förvÄnad över att jag ÄtervÀnder hit fortfarande ibland. kanske har det hÀr alltid varit lite av en fristad för mig. jag har aldrig nÄgot att skriva om, fastÀn jag faktiskt har det.
tÀnker högt "Àr det nÄgot som gör att det Àr roligt att leka med mig?" det verkar sÄ. för jag gillar hur du tittar pÄ mig och jag gillar hur du pratar med mig som om jag inte bara Àr nÄgot mer Àn en vÀn. utan bara det lilla simpla ocksÄ. fast det Àr elakt, det Àr sÄ elakt, nÀr du sedan bestÀmmer dig för att undvika mig, nÀr du bestÀmmer dig för att jag kanske inte Àr bra nog ÀndÄ, fastÀn du sagt att jag Àr vacker, att du vill visa mig hur fin du Àr. och det Àr du. det funkade ju, du fastnade ju nÄgonstans mellan revbenen. men jag blir sÄ dum, sÄ desperat, sÄ jÀvla jÀvla ful nÀr jag vill ha dig.
trodde att jag hade bestÀmt mig för att det rÀcker nu.
jag vill att det rÀcker nu.
tÀnker högt "Àr det nÄgot som gör att det Àr roligt att leka med mig?" det verkar sÄ. för jag gillar hur du tittar pÄ mig och jag gillar hur du pratar med mig som om jag inte bara Àr nÄgot mer Àn en vÀn. utan bara det lilla simpla ocksÄ. fast det Àr elakt, det Àr sÄ elakt, nÀr du sedan bestÀmmer dig för att undvika mig, nÀr du bestÀmmer dig för att jag kanske inte Àr bra nog ÀndÄ, fastÀn du sagt att jag Àr vacker, att du vill visa mig hur fin du Àr. och det Àr du. det funkade ju, du fastnade ju nÄgonstans mellan revbenen. men jag blir sÄ dum, sÄ desperat, sÄ jÀvla jÀvla ful nÀr jag vill ha dig.
trodde att jag hade bestÀmt mig för att det rÀcker nu.
jag vill att det rÀcker nu.
- 16:08
- 0 Comments